Hur ljuset kom tillbaka.

Efter allt skit så koncentrerade jag mej mycket på mina kompisar, teatern och skola. Efter ett par månader träffade jag en kille, som inte va riktigt.. jaa.. Men i alla fall, de höll inte så länge eftersom han tyckte visst bättre om min kompis, men men. Jag hade en underbar person på besök då, just de min såkallade tvilling syster Jennie. Hon stöttade mej just då eftersom de va svårt, fast nu är de min tur att stå upp och stötta henne. Jennie, jag älskar dej.

Jaa, ett par veckor efter hon hade varit hos henne åkte jag och min lillebror Micke till henne (Micke och Jennie va tillsammans då). Där träffade jag en kille också, fast som jag hade haft kontakt med ett par år innan. Han är skit snäll, men de höll inte eftersom han aldrig kom till mej, men allt blev bara bättre och bättre för mej ändå, skolan gick bättre (detta är då hösten -08) och jag själv mådde mycket bättre med mej själv, med de är tack vare min nuvarande pojkvän Daniel, han och jag blev tillsammans 24/10-08, han har alltid stått vid min sida, stöttat mej och plockat upp mej och massa andra saker. Han såg till att ljuset kom tillbaka till mej, han visade mej vägen tillbaka till livet, han fick mej att förstå att allt som har hänt inte har varit mitt fel. Tack älskling, du är bäst och jag älskar dej otroligt mycket och tack för ett underbart jullov<3 Hoppas du kan och får komma v7. Upptill morsan nu.

Så nu lever jag väl ett någolunda normalt tonårsliv med bråk med föräldrarna, gymnasieval, underbara vänner och en underbar pojkvän, men jag har lite att bearbeta, som jag gör helatiden.

De är tack vare Daniel som jag orkar göra allt, han är min inre styrka. Jag älskar dej <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0