Skolk? Så faan heller!

Trött på att man ALDRIG får tag i den läraren man behöver få tag i!
hur faan ska jag kunna gå till tandläkaren utan att få skolk nu då ?
Jävla dumma lärare!


Hmm, ska spänna idag tjohooo typ not...

Har grymt tråkigt och vet inte vad jag ska skriva så jag slutar här (A)

Inte Igen...

Tänkte slänga in ett inlägg!

Jag är trött på personer som säger.
"Jag ska okcså kämpa för våran vänskap"
Sedan inte hör av sig igen, frågar inte hur man mår, kan inte ens skicka ett litet sms "JAG SAKNAR DEJ"
Jag tänker inte kämpa för personer som inte kämpar för mej. Varför skulle jag liksom? Varför ska jag lägga ner min tid  på folk som ändå sedan hugger mej i ryggen om och om igen, lämnar mej med öppna sår....

Jag trodde att du menade när du sa att du skulle finnas där för emj, ovasett vad!
Även när allt kom tillbaka igen för att du berättade om det som stod i tidningarna!
VART VAR DU NÄR JAG HÖLL PÅ ATT BRYTA IHOP?
Tack för stödet!
Du rasa hela mitt liv genom att säga "Det är han va? Eftersom det står om det 2007?"
Tack för det DU!
Tack för att du stack sen!

Säger inga namn fast alla vet ändå redan vem, alla som verkligen känner mej vet vem....
Trodde aldrig det om dej!
Du har haft mej, du har förlorat mej, du får INTE tillbaka mej som vän!






Nu tänker jag tacka alla de som HAR funnits för mej och gjort min dag bättre, mitt liv värt att leva igen, ni som har hållt mej uppe och stöttat mej!

Daniel, äsch, jag behöver inte skriva något direkt till dej för du vet redan! Jag älskar dej!<3

Nanna, ÅHHHHHHHHH! Jag är så glad att vi är vänner igen, fast vi måste ses mer :) Du gör mej glad !<3

Emma S, Söta lilla sak ;) Jag älskar dej och du vet redan vad du gör för mej! :D<3

Klassen, ni är helt underbara!

Sen min typ familj... Aja ni vet också redan... <3


Det är egentligen några till, men jag kan inte skriva alla, men jag tackar er med! :D<3

Ångest..

Nu MÅSTE jag skriva igen!
Jag ska egentligen arbeta men kan inte eftersom det kommer upp andra texter i mitt huvud istället för mitt arbete!

Jag ska vara ärlig.
Ja jag har ångest, nästan konstant, det är jobbigt men värst på kvällarna då man ligger och skriker tack vare att det blandas ihop med magkatarren, det är inte lätt eftersom det känns att någon river upp en in ifrån och ut!
Jag har lärt mej att hantera den på dagarna, när jag är med folk, men när ensamheten sköljer över mej så kommer den, ångesten över allt jag har gjort, mina val som har skadat andra, det som hände 2007 som då även får skuldkänslorna att blomma upp och slå med en sådan kraft att det inte är sant!
Det enda man tänker då är "Snälla få bort mej, ta bort mej, rädda mej från det här"
Men det är INGEN som kan rädda mej, bara ge mej hjälpande knuffar på vägen, tillrättvisa mej, ta min hand och redigera riktningen jag är på väg åt!


Jag ÅNGRAR nästan hela 2007! Förutom när du, Daniel var här! Och förutom den halvtimman jag var med dej i Nässjö! Resten av 2007 kan dom radera från mitt minne, allt ta bara bort det ångestframkallande skiten!
Och för er som inte vet vad faan jag pratar om, kolla äldre inlägg!
Snälla ta bort det? Snälla radera ALLT!
Jag vill inte att det sak vara så här! Jag önskar verkligen att det aldrig hade hänt!
Jag hatar att skriva om det, prata om det, men vad ska jag göra när det hela tiden kommer tillbaka?

Berättade för skolsyster igår, det är en bra sak hoppas jag. Kanske få hjälp med allt sen om det inte blir bättre?
Har ingen tillit till personerna på BUP.. Men måste jag gå dit igen för att bli bättre så gör jag det.


Är nära på att bryta ihop just nu så jag måste sluta skriva och arbeta lite mer på mitt skolarbete..

Jag klarar mej var inte oroliga, jag lovar er det, jag klarar mej genom allt!
Klarade jag 2007 så klarar jag det här!

Bytingen är bara så bääääst :D

För en gångs skull ska jag skriva lite när jag sitter i skolan!

Jag vet inte direkt vad jag ska skriva, men jag vill ändå beröra folk!
Jag framför ofta mina åsikter och låter allt negativt komma ut!





För en gång skull så trivs jag i en klass och jag vill inte att något ska förstöra den gemenskapen vi har!
Jag börjar bli riktigt bra vän med vissa av dom vilket känns skönt!
Man kan verkligen vara sig själv och behöver inte spela något teater.

Att hela grundskolan bli utsatt mot olika grymheter så är det svårt att inte vara på sin vakt i en sådan här underbar klass! Men det har nu efter en termin börjat släppa, jag är mer avslappnad och har kul med klassen, ovasett vilken lektion det är!
Att klassen jag går i är bäst är ju självklart. vill man vara ifred ett tag så får man det och man ställer upp för varandra när det behövs, men i det hela är vi alltid glada :)





nu började jag tänka på annat, så typiskt mej!
Men Bytingen äger och jag ska se om jag ska skriva ett till inlägg om det jag började fundera på!

RSS 2.0