Panikångest...
Folk vet inte hur det är att drabbas av en så kallad panikattack...
Det känns som om någon ska kläma ur dina lugor, din mage, det gör så otroligt jävla ont att man får panik och vill bara bort eller skriker, men jag blir även rädd.. Så otroligt rädd. Men jag har lärt mej, det hjälper inte att springa bort får det.. Och efteråt får jag alltid skuldkänslor, det kan vara över småsaker... Men det känns inte bra, inte när dom kommer eller efteråt...
Tårarna kommer alltid efteråt, jag känner mej i vägen, känner att jag inte borde få finnas och INGEN vet hur DET är! Man tar inte in känslorna som andra vill veta att dom har för en, man känner sig värdelös, oälskad och ovälkommen....
Man vill bara lägga sig ner och aldrig mer vakna...
Jag vet att jag har för mycket att leva för därför gör jag inte det... Men jag skulle kunna, bara för att slippa det..
Jag får panikångest pga att jag förtränger andra känslor, jag vill inte känna dom. Men det är bara i perioder, som tur är... Jag vill inte vara så här! Jag vill bara inte!
Men ingen annan kan hjälpa mej än jag själv... Jag, ensam kan bara klara det här, även om jag behöver stöd, men ingen hjälp....
Vill bara lägga mej ner just nu... eller gå, bara gå... vet inte vart, men bara gå..
Det känns som om någon ska kläma ur dina lugor, din mage, det gör så otroligt jävla ont att man får panik och vill bara bort eller skriker, men jag blir även rädd.. Så otroligt rädd. Men jag har lärt mej, det hjälper inte att springa bort får det.. Och efteråt får jag alltid skuldkänslor, det kan vara över småsaker... Men det känns inte bra, inte när dom kommer eller efteråt...
Tårarna kommer alltid efteråt, jag känner mej i vägen, känner att jag inte borde få finnas och INGEN vet hur DET är! Man tar inte in känslorna som andra vill veta att dom har för en, man känner sig värdelös, oälskad och ovälkommen....
Man vill bara lägga sig ner och aldrig mer vakna...
Jag vet att jag har för mycket att leva för därför gör jag inte det... Men jag skulle kunna, bara för att slippa det..
Jag får panikångest pga att jag förtränger andra känslor, jag vill inte känna dom. Men det är bara i perioder, som tur är... Jag vill inte vara så här! Jag vill bara inte!
Men ingen annan kan hjälpa mej än jag själv... Jag, ensam kan bara klara det här, även om jag behöver stöd, men ingen hjälp....
Vill bara lägga mej ner just nu... eller gå, bara gå... vet inte vart, men bara gå..
Kommentarer
Trackback
