Text rader !
Skriker, jag bara skriker så högt jag kan, kommer inte sluta fören du är här.
Alla dessa lösa text rader bara flyger förbi igen! Det är inte en dikt denna gången och jag blir så jävla sur när jag inte kan fånga dom..
Ångestan river i min kropp och jag ser dina ögon tåras i medlidande, du vill inte se, du vill inte höra mina skrik efter hjälp, du vill inte se mej sakta men säkert gå under helt...
Om jag ändå kunde fånga dom allihop och få ihop en text! Det är så jävla irriterande...
Och så självklart försvinner allt för ett tag för att sedan komma tillbaka, dumma ord som bilder meningar! Varför ska jag jämt har sådana problem !
Jag tvingar inte dej att se detta hemska, jag känner dej ändå inte, varför springer du inte som många andra? Varför plågar du dej själv genom att titta på det?
Faan att dom alltid ska komma när jag inte har tid!
