Mörker..

Jag lovar att ta tag i alla händer som vill hjälpa mej!
Vad har jag för val? Jag tänker inte falla tillbaka även om det är nära?
Jag hatar mörkret! Jag hatar att inte kunna hålla huvudet uppe i det dära mörkret! Jag hatar att det känns som om jag ska drunka där! Jag hatar att jag inte kan se allt det posetiva i allt då! 

Men jag kan inte längre hålla mej själv uppe, jag klarar det inte mera. Jag vet bara att jag inte vill dit mer! Jag vägrar! Det är ohygligt där! Och jag kan inte se! Nätterna är värst med drömmarna!
Men detta är mitt liv, inget jag någonsin kommer komma ifrån, aldrig någonsin, eftersom detta är ett återfall!
Eller försvann det aldrig? Joo det gjorde det!

Jag kommer säkert bara få fler återfall.
Jag hatar att vara så här! Jag känner att jag är en börda för alla andra! Att andra jämt ska ta hand om mej, hjälpa mej.. Men jag hjälper ju så många andra..

Jag fattar inte varför just jag? Varför just nu?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0